Kapitalförsäkring är en semi-låst sparform snarare än en försäkring, men den tillhandahålls av försäkringsbolag och flera av de termer som används är hämtade från försäkringsvärlden. Man talar till exempel om ”premie” istället för insättning, och vill du göra ett uttag innan försäkringstiden är över kallas det för ”återköp”.
En kapitalförsäkring tecknar man antingen genom att göra en engångsinsättning eller genom att göra flera mindre insättningar under spartiden. När spartiden är över, till exempel 5 år efter att man tecknade kapitalförsäkringen, betalas pengarna ut. Hos vissa kapitalförsäkringar får man en klumpsumma utbetald, medan andra är konstruerade så att de betalar ut över tid, till exempel en gång i månaden tills hela beloppet är utbetalt.
Om du inte själv vill ta emot pengarna kan du registrera någon annan som förmånstagare för kapitalförsäkringen. En kapitalförsäkring kan därmed användas för att till exempel spara pengar åt barn och barnbarn utan att pengarna står i deras namn. Man kan också ha en förmånstagare registrerad som får pengarna om man själv skulle avlida innan försäkringstiden är över.
Tidigare var kapitalförsäkringen en mycket populär sparform för privatpersoner i Sverige eftersom den var så lätt att deklarera och skatta för jämfört med att direkt äga aktier och andra värdepapper, men numera har den fått hård konkurrens från investeringssparkontot (ISK). Ett investeringskonto är nästan alltid det bättre valet om du är en privatperson medan företag bör använda sig av en kapitalförsäkring.
Att spara i en kapitalförsäkring
Att spara i en kapitalförsäkring innebär enkla regler för deklaration och beskattning, och utdelningar från svenska aktiebolag är skattefria.
Granska alltid de exakta villkoren innan du skaffar en kapitalförsäkring, för de skiljer sig åt rejält mellan olika kapitalförsäkringar. Det är också bra att jämföra med andra möjliga former för sparande och investeringar, till exempel sparande i investerarsparkontot (ISK) eller att köpa aktier och förvara i aktiedepå.
Är sparandet låst i en kapitalförsäkring?
Hur låst sparandet är beror på villkoren för kapitalförsäkringen. Ett vanligt upplägg är att kapitalet är helt låst under en initial period (till exempel första året). Därefter går det att göra uttag, men om man gör uttag innan försäkringstiden är över måste man betala en straffavgift för det – en så kallad återköpsavgift. Kapitalförsäkring passar alltså bäst om man vill att kapitalet ska vara semi-låst och vill ge sig själv en anledning till att inte tulla på det i förväg.
Hur lång är bindningstiden (spartiden)?
Innan man tecknar en kapitalförsäkring är det viktigt att kontrollera hur lång spartiden (bindningstiden) är så att man vet vad som gäller. Grundtanken är ju att man inte ska tulla på kapitalet under spartiden, utan låta det stå kvar tills den förutbestämda spartiden är över. Vet man till exempel med sig att man om ungefär tre år förmodligen kommer att vilja använda pengarna för en kontantinsats för att köpa boende ska man alltså inte skaffa en kapitalförsäkring som löper över längre tid än så. En kapitalförsäkring är inte heller en bra sparform för pengar som man vill kunna ta ut när som helst utan att betala någon straffavgift. (Det är alltid bra att som en del av sin sparportfölj ha ett buffertsparande som man kan ta pengar från direkt om ekonomin krisar av någon anledning.)
Det gäller alltså att välja en kapitalförsäkring med rätt bindningstid. Vissa har bara en eller några månaders bindningstid, medan andra sträcker sig över många år. Det finns till exempel kapitalförsäkringar som löper på 15 år.
Vad är återköpsavgift?
Återköpsavgift är en avgift du betalar om du vill ta ut pengar från din kapitalförsäkring innan bindningstiden (försäkringstiden, spartiden) är över.
Innan man tecknar en kapitalförsäkring bör man alltid kontrollera vad återköpsavgiften är och hur den beräknas. Kontrollera också om det finns andra regler som gäller för uttag, till exempel kan kapitalet vara helt bundet under en initial period och det finns också kapitalförsäkringar där en viss del av kapitalet är bundet under hela spartiden.
Måste jag göra månadsvisa inbetalningar till en kapitalförsäkring?
Nej, det finns många olika sorters kapitalförsäkringar och diverse olika upplägg för hur man fyller på med pengar. Vissa kräver till exempel bara en enda stor engångsinsättning när man tecknar försäkringen. Det finns också kapitalförsäkringar som man fyller på månadsvis, kvartalsvis eller årsvis. Det brukar vanligen också gå att göra extra insättningar utöver de schemalagda om man så önskar.
Vem är det som väljer investeringarna?
Även här beror svaret på de exakta villkoren för kapitalförsäkringen. De flesta kapitalförsäkringar tillhör en av dessa två grupper:
- Kapitalförsäkringar där det är försäkringsbolaget som gör placeringarna.
- Kapitalförsäkringar där du själv väljer vilka fonder, aktier och dylikt som ska köpas och säljas, ur det utbud som erbjuds av försäkringsbolaget.
Traditionell kapitalförsäkring, fondförsäkring eller depåförsäkring?
Beroende på hur stor kontroll man själv vill ha över vilka investeringar som görs kan man välja mellan en traditionell kapitalförsäkring, en fondförsäkring och en depåförsäkring.
Med en traditionell kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som placerar dina pengar efter eget gottfinnande och sköter om förvaltningen. Vanligen får man någon typ av garanti för kapitalet, till exempel kan det finnas ett visst garantibelopp som man är garanterad att få när kapitalförsäkringen betalar ut efter spartidens utgång.
Med en fondförsäkring får du välja lite mer själv. Försäkringsbolaget förser dig med en katalog fylld av olika fonder och du väljer vilka fonder du vill investera i och hur dina pengar ska fördelas mellan dem. Du kan endast välja fonder som ingår i försäkringsbolaget utbud, så din frihet är tämligen beskuren. Fondförsäkringar kommer vanligen inte med någon form av garantibelopp för utbetalningen i slutet av försäkringstiden.
Med en depåförsäkring har du en ännu högre grad av frihet och kontroll, eftersom du (inom vissa ramar) kan välja hur pengarna ska investeras. Du kan till exempel köpa aktier i specifika aktiebolag, köpa fondandelar eller investera i vissa andra värdepapper. En depåförsäkring kommer inte med något garantibelopp.
Kostnader
Innan man tecknar en kapitalförsäkring är det mycket viktigt att granska kostnaderna, för även en liten kostnad kan urholka kapitalet över tid. Varje krona du betalar i avgifter är en krona som inte investeras och ger dig avkastning, så en avgift på 1 krona kostar dig mer än 1 krona i realiteten.
Det är viktigt att skaffa sig en helhetsbild över kostnadssituationen. Kapitalförsäkringar kan ha synbart låga enskilda kostnader, men ändå bli väldigt kostsamma eftersom man betalar försäkringsavgift + fondavgift + courtage för aktiehandel + kostnader för extraförsäkringar.
Beskattning
Om du äger aktier i en aktiedepå måste du deklarera dina försäljningar och om du säljer med vinst utlöser det i normalfallet reavinstbeskattning. Med en kapitalförsäkring slipper man detta och man betalar istället en årlig skatt vars storlek beräknas baserat på värdet på sparandet och de inbetalningar som har gjorts under året.
Med en kapitalförsäkring betalar man avkastningsskatt varje år, även de år då kapitalet har minskat i värde.
När spartiden är över och kapitalförsäkringen betalar ut är allt redan skattat och klart, så pengarna som betalas ut ska du inte betala någon ny skatt på. Detta gäller oavsett om du får en klumpsumma eller månadsvisa utbetalningar.
Du äger inte investeringarna, du har bara ett krav på försäkringsbolaget
Om du köper värdepapper direkt och lägger dem i en värdepappersdepå eller i ditt investerarsparkonto (ISK) är det du som är den juridiske ägaren och de är registrerade i ditt namn. Om du går via en kapitalförsäkring istället är det försäkringsbolaget som äger aktierna, fondandelarna, och så vidare och de registreras aldrig i ditt namn. Detta har flera viktiga juridiska konsekvenser. Här är några exempel:
- Det statliga investerarskyddet omfattar inte värdepapper som du äger via en kapitalförsäkring. För mer information om detta skydd, kontakta Riksgälden. Om du istället har värdepapper och pengar i ditt investerarsparkonto är värdepappren skyddade av investerarskyddet och pengarna av den statliga insättningsgarantin, i enlighet med de allmänna reglerna för dessa två skydd.
- Om försäkringsbolaget där du har din kapitalförsäkring går i konkurs ingår ”dina” investeringar i konkursboet eftersom du aldrig ägt dem i ditt namn, utan de alltid varit försäkringsbolagets egendom. Detta innebär att de kan säljas av för att betala försäkringsbolagets skulder. Du har särskild förmånsrätt i konkursförättningen, men detta är inte någon garanti för att du faktiskt får ut några pengar. När ett bolag går i konkurs är ekonomin ofta så dålig och skulderna så stora att det inte finns tillräckligt mycket tillgångar att fördela för att alla med särskild förmånsrätt ska få ut alla sina pengar.
- Du har inte någon avdragsrätt för förluster som sker i en kapitalförsäkring. Om du istället äger värdepapper i eget namn kan du göra förlustavdrag för realiserade förluster när du deklarerar. (Fram till år 2008 kunde man sälja kapitalförsäkringen och därmed realisera en förlust och göra avdrag i deklarationen, men detta kryphål täpptes till med ny lagstiftning.)
- Om du köper aktier och har dem i ditt investerarsparkonto (ISK) eller aktiedepå blir du delägare i företaget. Du har rätt att delta i bolagsstämman och om aktierna kommer med rösträtt tillfaller den dig. Om det blir aktieutdelning har du rätt till denna aktieutdelning, eftersom det är du som är den juridiske aktieägaren. Om du går omvägen via en kapitalförsäkring tillfaller alla dessa rättigheter försäkringsbolaget, eftersom det är de som äger aktierna. Det samma gäller andra rättigheter som tillfaller aktieägaren, till exempel vad gäller rättigheter i samband med nyemissioner.
Försäkringsskydd
När man tecknar en kapitalförsäkring brukar man bli erbjuden att teckna sidoförsäkringar, för en extra kostnad. Här är några exempel på vanligt förekommande sidoförsäkringar.
- Premiebefrielseförsäkring
Om du har en kapitalförsäkring där du förbinder dig att göra periodiska inbetalningar under försäkringstiden kan det bli jobbigt om din ekonomi drastiskt försämras under försäkringstiden. Därför går det att teckna premiebefrielseförsäkring. Om din ekonomi försämras tillräckligt mycket på grund av vissa specifika omständigheter (lusläs det finstilta!) kan försäkringen träda in och göra inbetalningarna åt dig. Grundtanken är att man ska vara skyddad vid till exempel nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall.
- Återbetalningsskydd
Vad händer om du avlider under spartiden? Med återbetalningsskydd är du garanterad att 99% – 101% av försäkringskapitalet (läs det finstilta!) betalas ut till ditt dödsbo eller till den förmånstagare som du har registrerat.
Ju äldre du är, desto dyrare är det att teckna återbetalningsskydd. Detta eftersom din statistiska risk att dö under försäkringstiden ökar med åldern.
- Livsvarig utbetalning
Med den här försäkringen fortsätter kapitalförsäkringen att betala ut periodvis så länge du lever. Försäkringsbolaget tar alltså en risk – de tjänar på om du dör tidigt och förlorar på att du håller dig vid liv länge.
- Efterlevandeskydd med garantibelopp
Om du tecknar detta skydd, och sedan avlider, betalas ett garantibelopp ut till den registrerade förmånstagaren. Det blir alltså som en form av livförsäkring.