I svenska språket brukar man använda ordet risk när man anger sannolikheten för att något oönskat ska inträffa. Om det rör sig om sannolikheten för att något önskat eller neutralt ska inträffa använder man vanligen ordet chans istället.
När termen risk används i kontexten investering och finansiering avser man ofta risken för ekonomisk förlust.
Risk och volatilitet
Risk sammankopplas ofta med volatilitet, men en investering kan givetvis vara mycket riskfylld även om det inte finns någon historisk volatilitet att analysera.
Inom finansvärlden används begreppet volatilitet vanligen för att beskriva prisrörligheten hos finansiella tillgång, till exempel aktier. En aktiekurs med stora svängningar upp och ned har högre volatilitet än en aktiekurs som inte uppvisar sådana svängningar. Volatilitet är ett mått som många finansiella analytiker använder för att bedöma marknadsrisken hos en finansiell tillgång.
Riskspridning
Ett vanligt råd vad gäller investeringar är att sprida sin risker, även känt som att diversifiera. För att få ihop en hög riskspridning gäller det att diversifiera på många olika nivåer. Att till exempel bara diversifiera genom att köpa aktier i flera olika bolag kan innebära hög risk eftersom man bara äger en enda typ av finansiellt instrument. Har man dessutom valt ut aktiebolag som är verksamma i samma bransch och i samma geografiska region är riskspridningen ännu sämre.
Att diversifiera kan låta bra i teorin, men i verkligheten är vi många som har svårt att genomföra det. När vi till exempel märker att en vis aktie, eller en viss bransch, eller investeringar i en viss del av världen ger oss enorma värdeökningar är det väldigt lockande att köpa på oss mer och mer i den nischen. Vi vill inte gå minste om de potentiella vinsterna. Det kan också vara så att man föredrar att hålla sig inom ett litet nischat fält där man har stor kunskaper som man kan begagna sig av för att hitta rätt investeringar.
Här nedanför hittar du några olika faktorer som det är bra att ta hänsyn till om man önskar sätta samman en diversifierad investeringsportfölj.
| Marknadsrisk | En allmän risk för hela marknaden. De faktorer som påverkar marknadsrisken är sådana som har en bred effekt, till exempel konjunkturcykler, ränteläge, inflation och politisk stabilitet. För att diversifiera sin investeringsportfölj och göra den mindre känslig för aktiemarknadens marknadsrisk kan man till exempel köpa statsobligationer. |
| Ränterisk | Risken för att värdet på en investering påverkas negativt av marknadsräntan. Om det allmänna ränteläget går upp brukar detta innebär att börsen går ned. Samtidigt brukar avkastningen på bankkonton öka. |
| Politisk risk | Risken för att politiska beslut och förändringar ska påverka en investerings värde. |
| Legal risk | Risken för att lagändringar ska påverka en investerings värde. En aktiekurs kan till exempel störtdyka om regeringen meddelar att den av miljöskäl önskar förbjuda den produkt som företaget tillverkar. |
| Skatterisk | Risken för att behöva betala högre skatt på investeringen än vad man räknat med. Här spelar politiska beslut av lagstiftaren en avgörande roll, men även domstolspraxis och myndigheters tillämpning av skattelagen. |
| Inflationsrisk | Risken för att inflationen urholkar värdet på en investering. En investering som ger en fast monetär avkastning eller fast procentuell ränta är till exempel väldigt känslig för inflation om avkastningen inte på något vis är knuten till ett prisindex eller liknande. |
| Branschrisk | En risk som är hänförlig till en viss bransch, till exempel risken för att petroleumbranschen ska gå sämre eller risken för att resebranschen ska gå sämre. Diversifiering uppnås genom att man investerar i flera olika branscher och ser till att man inte bara väljer ut branscher som har hög risk att dra med sig varandra ned om det sker ett fall. Ibland kan olika delar av samma bransch reagera väldigt olika på förändringar. Om terrordåd gör svenskar mindre benägna att flyga utomlands kan det ha en negativt inverkan på den del av resebranschen som rör utlandsresor samtidigt som vi kan se ett uppsving för resebranschen på hemmaplan. |
| Bolagsrisk | Risk som rör ett vist aktiebolag. Aktiebolag som bedöms vara lågriskinvesteringar är vanligen väletablerade stora bolag med jämn vinstutveckling, låg skuldsättning, etablerade produkter, stabilt och välkänt ledarskap, etc. Hög risk brukar förknippas med nystartade bolag, små bolag, hög skuldsättning, ojämna vinster eller inga vinster alls, nyskapande affärsidé, ledning som marknaden inte har stor erfarenhet av, etc. |
| Kreditrisk | Risken för att motpartens kreditvärdighet förändras till det sämre. Om man till exempel köper en företagsobligation innebär det en kreditrisk, eftersom man kommer att förlora pengar om utställaren inte kan upprätthålla sin del av avtalet och istället går i konkurs. Värt att tänka på är också att de kreditbetyg som stora kreditinstitut ger aktiebolag kan påverka aktiekursen. Ett försämrat kreditbetyg gör ofta att aktiekursen sjunker. |
| Aktiekursrisk | Risken för kursnedgång i aktien. Är mycket nära knuten till bolagsrisken. Aktieanalytiker brukar försöka räkna fram aktiekursrisken med hjälp av P/E-talet och historisk volatilitet. Högt P/E-tal ses som en indikation på övervärderad aktie och ökad risk. Hög volatilitet ses också som en indikation på hög ris. Hög volatilitet i aktiekursen beskrivs ibland som en egen risk: volatilitetsrisk. |
| Likviditetsrisk | Risken för att en investering inte snabbt går att sälja när man önskar sälja den. Hög likviditetsrisk kan vi till exempel se hos aktier som inte har en stor daglig omsättning och där gapet mellan vad säljare kan tänka sig att sälja för och vad köpare kan tänka sig att betala (spread) är stor. |
| Valutarisk | En investerare som köper finansiella instrument på en utländsk marknadsplats kan utsätta sig för valutarisk, eftersom valutors värde fluktuerar. |