Terminer är inte en investering i traditionell mening. Det är inte att köpa något du vill äga. Det är ett avtal. Ett tydligt, bindande kontrakt där du och en motpart kommer överens om att köpa eller sälja något – ett index, en aktie, en råvara – till ett fast pris, vid ett fast datum i framtiden. Ingen gissning. Inga om eller kanske. Affären gäller, oavsett hur marknaden ser ut när dagen väl kommer.
Det är just den där strukturen som gör terminer intressanta. Du handlar inte på vad något är värt idag. Du handlar på vad det kommer att vara värt senare. Och du gör det med hävstång, med fasta regler, och med full exponering mot både vinst och förlust.
Terminer används av proffs och institutioner dagligen. Men de är också tillgängliga för privatpersoner – vilket är både en möjlighet och en fälla, beroende på hur bra du förstår vad du faktiskt gör.

Det faktiska innehållet i en termin
Kärnan i en termin är bindningen. När du köper en termin på exempelvis OMXS30, går du in i ett kontrakt som säger att du ska köpa indexet till ett visst pris vid ett bestämt datum. Det spelar ingen roll om priset har stigit eller fallit när det datumet kommer. Affären genomförs ändå – ofta som en kontantavräkning, där du får eller betalar mellanskillnaden.
Du behöver inte äga några underliggande aktier, eller ha fysisk leverans i åtanke. Det är inte det som är poängen. Det du handlar är prisrörelsen mellan kontraktets start och dess slut. Och du handlar den med full hävstång, vilket gör att små rörelser kan få stora resultat.
Det här är inte en marknad där du bara kan slentrianhandla. Varje position kräver marginal. Det räcker inte att ha “ungefär rätt” – du måste kunna täcka förluster i realtid. Annars blir du utstoppad.
Vem som använder terminer – och varför
Terminer används inte bara för spekulation. Många av världens största företag använder terminskontrakt för att säkra sig mot prisrisk. Ett flygbolag som behöver köpa bränsle nästa kvartal kan använda oljeterminer för att låsa in ett pris idag. En spannmålsproducent kan sälja terminskontrakt för att försäkra sig om att årets skörd ger intäkter, oavsett vad marknadspriset är vid leverans.
För traders fungerar terminer som ett direkt sätt att ta position i en marknad – ofta utan att behöva köpa tillgången i sig. Du får exponering mot exempelvis S&P 500, DAX, råolja eller koppar, utan att behöva köpa hela indexet eller lagra en enda råvara. Du kan gå lång eller kort lika enkelt, och positionerna kan hållas i dagar, veckor eller månader beroende på strategi och kontraktslängd.
Den här flexibiliteten är varför terminer används av allt från hedgefonder och pensionsbolag till enskilda daytraders med mindre konton. Men det är också varför så många underskattar vad de ger sig in på. Det finns inget säkerhetsnät. Du är ansvarig för hela kontraktet.
Hur terminer skiljer sig från andra derivat
Till skillnad från optioner, där du betalar en premie för rätten att köpa eller sälja, är terminer ett åtagande. Du måste fullfölja affären, eller stänga den innan löptiden går ut. Det finns inget “jag låter det bara vara”. Antingen är du inne, eller så stänger du själv. Resultatet är alltid konkret: vinst eller förlust, inga undanflykter.
Till skillnad från CFD:er är terminer mer standardiserade och handlas på reglerade börser. Du har mer transparens, tydligare kontraktsvillkor och en lägre risk att mäklaren ändrar spelreglerna mitt i en trade. Däremot kräver de ofta större säkerhetskrav och mer disciplin i hanteringen. Det är ett verktyg för de som vet vad de gör – inte för den som chansar.
Hur Handlar Man Med Terminer?
Att handla terminer är inte särskilt svårt rent tekniskt. Det är ett klick. Du väljer kontrakt, väljer riktning, anger antal och trycker “köp” eller “sälj”. Men det som avgör om det här klicket leder till något vettigt – eller till att du får kontot likviderat – är vad du gör innan och efter det där klicket.
Terminer är enkla i sin struktur, men känsliga i sin hantering. Du handlar ett kontrakt på ett framtida pris. Det är inte en investering. Det är en position i marknaden med tydliga regler, marginalkrav och ofta kraftig hävstång. Om du förstår hur det fungerar och hur du ska agera när priset rör sig – både med dig och mot dig – då kan terminer vara ett av de mest effektiva verktygen du har.
Här är hur du faktiskt går tillväga för att börja handla terminer.
Börja med rätt plattform och rätt typ av konto
För att kunna handla terminer behöver du en mäklare eller handelsplattform som erbjuder terminskontrakt. Det räcker inte med ett vanligt ISK eller aktiedepåkonto. Du behöver ett derivatkonto, ofta med krav på kapital, godkännande och riskförståelse.
I Sverige kan du handla terminer via exempelvis Avanza och Nordnet, men då är utbudet oftast begränsat till svenska aktier och index. Vill du ha bredare tillgång – som råvaror, amerikanska index eller internationella aktieterminer – behöver du vända dig till en aktör som IG, Saxo Bank, eller Interactive Brokers.
När kontot är öppet och godkänt för derivathandel, får du tillgång till terminsmarknader där du ser kontraktsstorlek, löptid, pris och margin requirements direkt i orderrutan.
Välj marknad och kontrakt
Nästa steg är att välja vad du vill handla. Det finns terminer på aktier, index, råvaror och valutor. Varje kontrakt har ett namn, en storlek (hur mycket underliggande tillgång det representerar), ett förfallodatum och en tick size – alltså hur mycket priset rör sig per steg och vad det motsvarar i pengar.
Säg att du vill handla OMXS30-terminen. Du ser vilket pris den handlas till, hur lång löptid som är kvar, och hur mycket du behöver i säkerhet för att öppna positionen. Det är inte komplicerat – men du behöver förstå vad varje rörelse i kontraktet betyder i kronor, för att veta vad du faktiskt riskerar.
Kontrakt med närmast förfall (front month) är mest likvida. Vill du hålla positioner längre än så måste du antingen rulla över till nästa kontrakt eller ta ut vinsten/förlusten och gå in på nytt.
Bestäm riktning och positionstorlek
Här tar de flesta felsteg. Bara för att du kan öppna en stor position betyder inte att du borde. Hävstången gör att varje rörelse förstoras. Det gäller både vinster och förluster. Därför behöver du räkna ut hur mycket kapital du faktiskt är beredd att riskera innan du bestämmer antal kontrakt.
Vill du gå lång? Då köper du terminen. Tror du att marknaden ska falla? Då säljer du. Det är inga konstigheter. Du tjänar på rörelsen i den riktning du valt. Men du måste ha marginal – kontanter på kontot som täcker potentiella förluster under tiden du håller positionen. Det räcker inte att bara ha rätt idé. Du måste ha kapitalet för att överleva om det går åt fel håll i några dagar.
Använd alltid en stop loss-nivå. Inte för att du ska försöka tajma varje sväng, utan för att skydda kontot från att försvinna på en enskild felbedömning.
Hantera positionen
När du har öppnat en position börjar marginalen jobba. Det betyder att en del av ditt konto är låst som säkerhet, och att eventuella rörelser i terminen direkt påverkar ditt tillgängliga kapital.
Om terminen går emot dig för mycket, kan din mäklare stänga din position automatiskt – det som kallas margin call. Det är inget du förhandlar om. Det sker när din kontobalans inte räcker till för att hålla positionen aktiv. Därför måste du ha marginalbuffert, eller hålla ett öga på positionens utveckling hela tiden.
Terminer rör sig snabbt, särskilt när de är kopplade till volatila tillgångar som olja, DAX eller amerikanska index. Det går inte att öppna en position och sedan stänga datorn i två dagar. Du måste vara aktiv. Det är inte en långsiktig investering. Det är aktiv positionstrading.
Stäng affären innan eller vid förfall
Du kan stänga din terminsposition när som helst innan kontraktet löper ut. Det sker med en vanlig motsatt order – har du köpt, så säljer du. Har du sålt, så köper du tillbaka. Då realiseras vinsten eller förlusten och du är ur marknaden.
Om du inte stänger innan förfallodatumet så kommer kontraktet att förfalla – vilket betyder att det antingen kontantavräknas, eller att du måste rulla över till nästa kontrakt om du vill hålla kvar positionen. Många plattformar erbjuder “rollover” automatiskt, men det är något du aktivt behöver välja.
Du vill inte bli sittande med en position du glömt när förfall närmar sig. Det kostar. Inte bara pengar, utan ofta även kontroll över positionen.
Praktisk tillgång för svenska traders
I Sverige handlas terminer framför allt via Nasdaq Stockholm, men du får också tillgång till internationella terminsmarknader via plattformar som Interactive Brokers, IG, eller Saxo. Du kan handla terminer på index som OMXS30 eller DAX, på aktier som Volvo eller Ericsson, eller på råvaror som olja och guld.
Du behöver ett konto som stödjer derivathandel och tillräckligt med kapital för att möta marginalkraven. Hur mycket du behöver beror på kontraktet, volatiliteten och om du har andra öppna positioner.
För svenska småsparare är det ofta indexterminer som blir inkörsporten. De ger snabb, hävstångad exponering mot hela börsen – perfekt för hedge eller kortsiktig spekulation.
Populära Terminer
Terminer finns på det mesta – aktier, index, råvaror, valutor, räntor – men det betyder inte att alla terminer är värda att handla. Vissa kontrakt är mer likvida, mer pålitliga och helt enkelt mer användbara än andra. De drar till sig större pengar, mer volym, tajtare spreadar och färre överraskningar. Det är de terminerna som du som trader eller investerare bör känna till – oavsett om du handlar själv eller bara vill förstå vad som styr rörelserna på marknaden.
Här är en genomgång av de mest handlade terminskontrakten i världen, inklusive svenska OMXS30-terminen, USA terminer som S&P 500, Nasdaq och Dow Jones, samt den europeiska DAX-terminen. Alla har sina egna egenskaper, rytmer och risker – men det de har gemensamt är att de faktiskt används av både institutioner och privattraders varje dag.
OMXS30-terminer
OMXS30-terminer är kopplad till det svenska storbolagsindexet OMXS30 – alltså de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Den är den mest handlade terminen i Sverige, och används flitigt av både fondförvaltare, daytraders och swingtraders för att ta snabb exponering mot den svenska börsen.
Den stora fördelen är enkelhet och tillgänglighet. Den handlas i svenska kronor, via svenska plattformar, och passar både för hedge av portföljer och kortsiktig spekulation. Rörelserna speglar Stockholmsbörsen direkt, och eftersom indexet är koncentrerat till tungviktare som Volvo, Ericsson, Investor och SEB, är det lätt att förstå vad som påverkar priset.
Kontraktet har hög likviditet under svensk börstid, och det går att handla både dags-, vecko- och månadsterminer beroende på strategi.
S&P 500-terminer (ES)
S&P 500-terminer, ofta kallad ”ES” (efter sitt ticker: E-mini S&P 500), är världens mest handlade terminskontrakt. Den speglar det breda amerikanska indexet S&P 500 och är standardverktyget för alla som vill ha bred exponering mot den amerikanska börsen utan att köpa 500 enskilda aktier.
Den används av hedgefonder, pensionsbolag, daytraders, kvantfonder och algoritmiska system. Det finns konstant rörelse, dygnet runt, med särskilt hög aktivitet under amerikanska öppettider. Spreaden är ofta extremt tajt, och likviditeten gör att du nästan alltid får en snabb och rättvis fyllning.
Det här är ett kontrakt som kräver respekt. Det rör sig snabbt, reagerar på allt – Fed, inflationssiffror, geopolitik – och påverkar i princip alla andra marknader globalt.
Nasdaq 100-terminer (NQ)
Nasdaq 100-terminen följer de största tech- och tillväxtbolagen i USA. Här hittar du Apple, Microsoft, Nvidia, Amazon, Tesla – och hela gänget som driver volatilitet på daglig basis. Om S&P 500 är bred, är Nasdaq 100 smalare men mer explosiv.
Den här terminen handlas under tickern NQ (E-mini Nasdaq) och är känd för sina stora rörelser. Det är ett favoritkontrakt för aktiva traders som vill ha hastighet och volym, och det lämpar sig för både intradagshandel och kortare swingpositioner.
Du får inte samma defensiva balans som i S&P 500. Nasdaq är tillväxtdriven och kan svänga hårt både uppåt och nedåt på räntebesked, kvartalsrapporter och makrosignaler.
Dow Jones-terminer (YM)
Dow Jones Industrial Average är det äldsta amerikanska indexet, och terminskontraktet som följer det handlas under tickern YM. Det är byggt på 30 storbolag – som Coca-Cola, Boeing, Goldman Sachs och McDonald’s – och rör sig generellt lite långsammare än S&P 500 och Nasdaq.
Många traders använder YM för att få exponering mot stabila industribolag, särskilt under perioder då tech är osäkert. Det är också vanligt att handla spreadar mellan Nasdaq, S&P och Dow – eftersom de rör sig olika i olika marknadsklimat.
Dow är inte lika populärt bland kortsiktiga traders, men det är ett viktigt verktyg för de som följer bred amerikansk makrodata och sektorförskjutningar.
DAX-terminer
DAX är Tysklands motsvarighet till OMXS30 – fast mycket större, både i storlek och i marknadspåverkan. DAX30, som nu ofta kallas DAX40 efter en indexuppdatering, består av de största tyska bolagen, som Siemens, SAP, BMW och Allianz.
Terminen på DAX är extremt populär bland europeiska traders, särskilt de som handlar aktivt under förmiddagen när USA fortfarande sover. Den rör sig snabbt, ofta i kluster, och reagerar starkt på både europeisk och global makrodata.
DAX är känt för sin ”ryckighet” – snabba rörelser och plötsliga vändningar. Den är älskad av daytraders men kräver strikt riskkontroll. Om du gillar rörelse och tydliga intradagsmönster är DAX ett självklart val.
Övriga värda att känna till
Utöver dessa finns det flera andra terminskontrakt som är populära inom sina egna segment.
Råvaruterminer som olja (WTI), guld, naturgas och kaffe är enormt likvida och används av både spekulanter och företag som behöver säkra priser. Valutaterminer på EUR/USD och USD/JPY används ofta av exportbolag och större fonder. Ränteterminer (som på amerikanska 10-åringen) är vanliga bland institutionella aktörer som jobbar med makrostrategier.
Men när det gäller index, är det OMXS30, S&P 500, Nasdaq, Dow och DAX som dominerar flödena. De är tillräckligt stora, tillräckligt snabba och tillräckligt välbevakade för att vara värda tiden.
Kom ihåg: Riskhantering är inte valbart
Det finns ingen “tur” i terminshandel. Det finns bara pris och konsekvens. Om marknaden rör sig emot dig, minskar ditt marginalutrymme. Om det inte finns tillräckligt med täckning på kontot, stängs din position. Det går snabbt, ofta utan förvarning. Det är inte elakt – det är automatiserat.
Därför handlar allt i slutändan om riskkontroll. Hur mycket du riskerar per trade. Hur mycket kapital du har i förhållande till kontraktets storlek. Hur tydligt du har definierat din exit innan du ens går in. De som ignorerar det här för att “känna av marknaden” är oftast de som försvinner först.
Terminer kräver mer än bara en idé om vart marknaden ska. De kräver en plan för hur du hanterar om du har fel. Och om du inte har den planen – då spelar det ingen roll hur rätt du har på sikt. Du kommer inte vara kvar för att se det hända.