En warrant är ett populärt derivatinstrument bland svenska privatinvesterare, inte minst för att de är lättillgängliga via vanliga aktiedepåer och går att köpa och sälja precis som aktier. De ger dig möjlighet att spekulera i upp- eller nedgång i en aktie, ett index eller en råvara – utan att behöva köpa själva tillgången. Du kan få stor exponering med liten insats. Men du får det på bankens villkor, och det är där man måste vara vaken.
Det ser enkelt ut: köp en köpwarrant om du tror att något ska gå upp, säljwarrant om du tror att det ska ner. Men under ytan finns en hel del detaljer som påverkar både priset, risken och din chans att faktiskt göra vinst.
Warrant på Svenska
Det finns inget Svenskt namn på warranter utan Sverige användet den engelska termer Warrant och den försvenskade pluralformen warranter.
Vad är en warrant?
En warrant är ett värdepapper som ger dig rätten – men inte skyldigheten – att köpa (köpwarrant) eller sälja (säljwarrant) en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris, på eller före ett visst datum. Det liknar en option, men med några viktiga skillnader.
Till skillnad från börshandlade standardoptioner, som skapas av börsen själv, emitteras warranter av banker eller finansinstitut. De sätter villkoren. De sätter priset. De är marknadsgaranter och ofta även motpart i handeln. Det är med andra ord banken du handlar mot, inte en annan investerare.
Den underliggande tillgången kan vara en aktie (t.ex. Volvo), ett index (t.ex. OMXS30), en råvara (t.ex. guld), eller ibland till och med en valuta. När du handlar warranten spekulerar du på om den underliggande tillgången kommer att nå ett visst pris innan warranten förfaller.
Hur fungerar en warrant i praktiken?
Säg att du tror att Telia-aktien ska gå upp. Istället för att köpa aktien direkt, köper du en köpwarrant på Telia med ett lösenpris på 30 kronor och löptid på tre månader. Kostnaden för warranten är 0,75 kr.
Om Telia står i 33 kr innan löptiden går ut, har din warrant ett så kallat ”inre värde”. Ju högre Telia stiger över lösenpriset, desto mer blir din warrant värd. Du kan sälja den innan löptid, eller låta den lösas automatiskt på förfallodagen.
Om Telia däremot inte når över 30 kr innan löptiden tar slut, är warranten värdelös. Du förlorar hela insatsen. Inget mer, inget mindre. Du äger aldrig aktien. Du har bara spekulerat på rörelsen.
Hävstång, men inte gratis
Warranter har inbyggd hävstång, vilket betyder att små rörelser i den underliggande tillgången kan ge stora procentuella utslag i värdet på warranten. Det är det som lockar. Men det innebär också att felbedömningar snabbt blir dyra.
Priset på en warrant styrs inte bara av den underliggande tillgångens pris. Det påverkas också av:
- Löptid kvar
- Volatilitet i marknaden
- Ränta och utdelningar
- Emittentens prissättningsmodell
Det innebär att du kan ha rätt i din riktning – aktien kanske går upp – men ändå förlora pengar för att tiden tickar ner, volatiliteten sjunker eller spreaden är för bred.
Många tror att de köper en “billig chansning”, men glömmer att warrantens värde urholkas för varje dag du håller den. Tidsvärdet minskar – ofta snabbare ju närmare slutdatum du kommer. Det kallas tidsvärdesförfall och är en av de vanligaste orsakerna till att warranthandlare förlorar pengar trots att marknaden “gick åt rätt håll”.
Skillnaden mellan warranter och andra derivat
Warranter liknar optioner, men det är banken – inte börsen – som sätter reglerna. Du handlar mot banken, de garanterar likviditeten, och de kan i praktiken justera sina egna spreadar och priser beroende på marknadsläget.
Jämfört med certifikat eller mini futures är warranter enklare att förstå. De har fast löptid, fast struktur och du riskerar aldrig mer än insatsen. Det är en trygghet jämfört med instrument med stop-loss eller hävstång som kan tvångslikvideras.
Men till skillnad från standardiserade optioner, där köpare och säljare matchas på en börs, är du i praktiken helt beroende av bankens villkor. Det är de som sätter köp- och säljkurs. Det är de som kontrollerar spreaden. Du kan inte förhandla.
Vem använder warranter – och när?
Warranter används mest av privathandlare som vill ta positioner med liten insats men stor potentiell avkastning. De används ofta för:
- Kortvariga spekulationer
- Positionering inför rapporter
- Marknadsrörelser vid nyheter
- Alternativ till blankning (säljwarranter)
De är särskilt vanliga bland aktiva traders på Nordnet och Avanza eftersom de är enkla att handla via vanlig depå och finns tillgängliga i realtid.
De används inte av institutioner eller större förvaltare – just för att de är bankskapade produkter med mindre transparens.
Vad du måste tänka på innan du handlar
Warranter är förbrukningsvaror. Det är viktigt att förstå. De har ett slutdatum. De minskar i värde varje dag. Och när tiden är ute, så är det slut – oavsett om du hunnit agera eller inte.
Du måste läsa produktbladet. Förstå löptid, lösenpris, hur värdet beräknas, och vem som är emittent. Se också till att du vet vad spreaden är – skillnaden mellan köp- och säljkurs – eftersom det påverkar hur snabbt du kan ta dig ur utan förlust.
Tänk också på att förfall sker automatiskt. Har du inte sålt innan slutdatum, löses warranten automatiskt av banken. Om den är värd något får du pengar. Om den är värdelös – då är det exakt det du får: noll.
Ett verktyg, inte en genväg
Warranter är varken bluff eller mirakelprodukt. Det är ett derivat – med begränsad risk, men med inbyggd komplexitet. Du kan tjäna pengar om du har rätt i både riktning och tajming. Men du kan också förlora snabbt om du håller för länge eller missbedömer hur prissättningen fungerar.
Vill du använda warranter? Se dem som ett kortsiktigt verktyg för tydliga idéer, inte som något du köper och glömmer. Sätt en plan. Håll koll på tid och nivåer. Och förstå att du spelar på bankens spelplan.
Har du koll – då kan du använda dem smart. Har du inte koll – då betalar du för bankens marginaler.